Husets historia & framtid

Nedre Saxnäs

Som många andra byar i Vindelådalen är Saxnäs delat av älven. På den ena sidan finner vi Övre Saxnäs och på den andra sidan – vår sida – finner vi Nedre Saxnäs, även kallat Saxnäs by. Nedre Saxnäs är upptaget som en kulturmiljö av riksintresse, på grund av dess genuina och oförstörda byggnadskultur och det (inte längre fullt lika) öppna odlingslandskapet. Det finns många byggnader från 1900-talets början och flera gårdar har fortfarande den öppna, trelängade gårdsplanen med lagård, bagarstuga och bostadshus som är typisk för området.

”Bönninga”

Av de byggnader som finns kvar i Nedre Saxnäs är vårt hus ett av de få som är timrade och som finns kvar sedan 1800-talet. Det är också upptaget som ett av de mest kulturhistoriskt intressanta i byn, i länsstyrelsens inventering. Även vår gård är gles och trelängad, med ”bönninga” på ena sidan, ”fuset” på den andra och ”bryggstugun” på den tredje. Bagarstugan är en tvåkammarstuga med trapphus och är uppförd 1924. Breda golvplank och ålderdomliga spegeldörrar antyder att vissa byggnadsdelar kommer från den äldre bagarstugan som låg närmare älven. Den är panelad med fasspont och locklistpanel och rödfärgad.

Släkten Karlsson förvärvade gården 1862 och har bott på gården sedan dess, fram till 1980-talet. Det är en klassisk timrad enkelstuga som dessvärre har genomgått några hårdhänta förändringar. Timret har till exempel sågats av för att ge rum åt toalett och en mer långsmal hall. På vad vi antar är 1950-talet sattes en modern trappa in i huset. Det täcker delvis den igensatta dörren in till kammaren.

Bostadshuset ser yngre ut än vad det är. Målad i ljusgul oljefärg, med cementputs på fötterna, masonite i fasaden och fyrtiotalsfeeling. Det är en klassisk en-och-en-halv vånings enkelstuga med förstuga, kammare och storstuga och inredd vind. När vinden inreddes, det första någon gång på 20- eller 30-talet, höjdes huset med några stockvarv. Gamla bilder visar att huset har varit rödmålat, för första gången 1909. Det har också haft en förstukvist med enkel snickarglädje som inte längre finns kvar.

Våra planer
Vi avser att bygga ut vår enkelstuga till en traditionell parstuga med trapphus, även kallad ”Västerbottensgård”. Vi kommer även att:

  • Ta upp den igensatta dörren till kammaren och sätta igen den upptagna dörren till kammaren
  • Vi behåller badrum där det byggdes bad på femtiotalet, men gör det lite större
  • Vi flyttar trappen till ett påbyggt trapphus och får således planmässigt en traditionell parstuga, samt behåller därigenom kammare uppe och nere intakta.

  • Befintliga paneler kompletteras och målas med linoljefärg. Taken målas med linoljefärg eller limfärg. I hallen kommer vi att ”begrava” det befintliga taket med två olika sorters panel, under en annan panel.

  • Hallen nere får, som det är idag, ett kilsågat furugolv. Kök och vardagsrum får ett massivt, parallellsågat furugolv från Baseco.
  • Fasaden kommer att utformas som den är idag, med locklistpanel. Den kommer att rödfärgas, som tidigare och för att smälta bättre in i gårdsmiljön. Fönsterbågarna målas i en kromoxidgrön färg som tidigare och farstukvisten med dess snickarglädje återskapas. Dörren byts ut till en pardörr, en så kallad Västerbottensdörr med fiollåda.

I möjligaste mån kommer vi att återanvända gammalt byggmaterial (till exempel innerdörrar), traditionella material och metoder.

Läs mer om västerbottensgårdar här och här.

2 kommentarer

  1. Skriven november 21, 2008 11:52 | Permalänk

    Vilken vacker dörr!

    Jag bor själv i ett väldigt gammalt hus det sägs vara från 1800-talets början och var från början en enkelstuga som blev en parstuga så jag har två spisar i varje ände av köket men inte hjärta att slänga ut någon av dom *s*

  2. Skriven april 1, 2009 12:03 | Permalänk

    Hej! jag vet inte om du är rätt person att fråga men om inte kanske du vet vart jag kan vända mig. Vi håller på att skriva en uppsats i skolan och jag behöver en OVK kontakt som kan hjälpa mig att svara på två enkla frågor.
    1. Hur har byggmaterialet utvecklats?
    2. Hur byggde man hus för hundra år sedan?

    Om du kan hjälp mig eller vet någon som jag kan vända mig till skulle det vara jättebra.
    MVH
    / therese


Kommentera

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare. Obligatoriska fält är markerade med *

*
*