Om att bo i ett nytt hus

Hektiska veckor.
Stress, svett och tårar.
Nu: lugn och ro. Eller, så gott man kan förvänta sig i alla fall.

Den allra första natten vi tillbringade i vårt hus var en midsommarafton för två och ett halvt år sedan. Vi hade med oss kortleken, en och annan Newcastle Brown, jordgubbar och varsin bit entrecôte att grilla. Det kändes som ett äventyr att få upptäcka vårt hus på olika sätt.

En del av den känslan dröjer sig kvar nu, när vi har flyttat in. Vi har ingen lägenhet längre. Vad vi har är en Västerbottensgård med ena foten i 2000-talet, den andra i 1800-talet som vi ännu håller på att lära känna. En än så länge ganska dragig kåk som äter upp ved för att vi ska kunna hålla ett vettigt inomhusklimat – fönstren saknar tätningslister, vilket känns när det blåser ute (i skrivandets stund hör man maken spika fast lister i köket, vilket är mycket välbehövligt). Spis och ugn fungerar, men något arbetskök kan man inte direkt anklaga oss för att ha i dagsläget. Skåpstommar står utspridda i köket, golvet är täckt med masonitskivor, de båda hörnskåpen – ett skafferi och det andra ett ”storskåp” – saknas helt. Men det har potential. Jag hoppas bara att vi kan få igång köket innan bebisen kommer; gärna så att jag hinner med ett och annat storkok att frysa ner för lättillgänglig lunch och middag.

Det saknas golvsocklar, lister, färg och tapeter på rätt många ställen – andra rum får finna sig i att stå helt orenoverade och kallställda i väntan på bättre tider. Eller, rättare sagt, mer om tider. Lite jobbigt är det att bo provisoriskt, utan garderober, utan fungerande arbetskök, utan tillräckligt med inredning och rum för att kunna packa upp det stora antal kartonger med prylar vi har. Men det känns äventyrligt. Och lite gemytligt.

Än så länge trivs jag bäst på övervåningen. Vi har vårt sovrum i det tilltänkta gästrummet, än så länge. Det är ett trivsamt rum, trots ”tapetfadäsen” (jag lyckades ju att beställa fel tapet – mönstret är helt rätt, men bakgrundsfärgen i guld och inte i beige). Utanför det lilla fönstret på husets långsida hänger snön ner som en gardin, ladugårdens och vägens profiler i månljuset känns som tagna ur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten”. Övervåningen är varm och skön; här har golven fernissats med en rödbrun linoljefernissa från Gysinge. Planken är sköna att gå barfota på. Jämfört med golvlack är fernissan liksom lite strävare i strukturen, lite mattare. Och jag upplever den som varmare under fotsulorna. Toaletten är fortfarande favoritrummet, det är en njutning att befinna sig där inne. Jag är så nöjd med det schackrutiga golvet, det är varmt och skönt trots att golvvärmen ännu är avslagen – mycket tack vare att toaletten ligger rakt ovanför pannrummet. Dessutom är murstocken dragen rakt igenom toaletten. Den putsade, matta, vita ytan utgör en fin kontrast mot det blanka kaklet och den linoljemålade vita pärlsponten. Och att en IKEA-inredning kunde vara så passande – det trodde jag faktiskt inte. Bilder kommer, så snart rörmokaren varit där och fixat det sista (vi saknar ännu vår stora taksil från Mora Armatur. Och så duschdörren förstås, som vi ännu inte har beställt).

Jag brukar vara allergisk mot uttrycket ”det är mitt hem, inte ett museum”. Det känns så ofta som en ursäkt för att göra precis vilka ingrepp som helst. Men nu förstår jag en annan innebörd av uttrycket. Jag gillar visserligen att läsa men det blir lite mycket att avverka en bok per dag för att man inte har någonting bättre för sig. Ingen dator, ingen tv, ingen stereo. Varken ett hemmabiosystem eller en parabol känns direkt givet i ett 1800-talshus. Men det är vårt hem, inte något museum. Jag vill kunna leva ”som vanligt” även om jag bor här. Även om det innebär ett extra eluttag och en blå, iögonfallande kabel i motsatt riktning det vita paneltaket…

Det där med garderober och förvaring känns ju också som en utmaning. I Holgers rum (kammaren uppe) finns de gamla platsbyggda garderoberna kvar, och vi har förstås både ”kattvinden” och en klädkammare där vi kan förvara kläder. Det är inte förrän nu man inser att det där vardagliga – underkläderna, t-shirtarna, strumporna – gärna vill rymmas någon annanstans än i en resväska. Och att det är rätt trevligt att kunna hänga upp sina vardagskläder där det är varmt och skönt. Jag kan bara understryka det jag har sagt tidigare, gammal platsbyggd garderobsinredning är guld värd i ett gammalt hus – för förvaring tenderar det att vara dåligt med i gamla hus. Och har man dessutom som vi, ett hus med snedtak och kurviga väggar, funkar det kanske inte riktigt med den vita standardgarderoben i spån från Beijers. Vår tillfälliga lösning är en 1800-talsbyrå som redan fanns i huset, med rejält tilltagna lådor. Det är lustigt, det där med att ”bo in sig”. Man behöver bara några dagar för att veta vad man behöver.

Några byggbilder

Tapetsering

Jobb i vardagsrummet. Min mor och make sätter upp tapeten Nora på den vägg som saknar väggpanel. Färgsättningen passar den vaniljgula linoljefärgen finfint, till och med maken gillar tapeten – ”trots att den är både rosa och storblommig!”, som han säger.

DSC_0593 Här syns maken fixa med en av våderna. En del av hallen syns – fodren är färdigmålade och färgerna blev verkligen kanonsnygga, tycker jag. Så småningom ska här schablonmålas, men det dröjer nog ett tag innan dess. Under fönstret syns en av våra nya sektionsradiatorer från Lenhovda. De är fina, men nog hade jag nog föredragit att återanvända de gamla radiatorerna om jag hade fått välja. Framför allt dimensionerna känns lite felaktiga på sina ställen. Men, till skillnad från hur det brukar vara i de här sammanhangen känns proportionerna lite för nätta och små. Radiatorerna är helt enkelt lite för effektiva…

DSC_0596 Köksdetalj – ett hörn på en av de färdiga lådorna. Lådorna är ihopsinkade och är så oerhört dekorativa i sig själv att det nästan känns synd att sätta fronter på dem. Vår finsnickare Pär säger att vore det bara upp till honom skulle köket vara färdigt innan veckan är slut. Dock är det en hel del som ska målas och installeras, vi väntar bland annat på diskbänken… Så vi får se hur länge det dröjer.

Måste förresten ge en applåd till postordern på Gysinge centrum för byggnadsvård. De kunde effektivt lösa vår brist-på-fernissa-kris genom att på en halvtimme hinna processa en order och få iväg paketet med posten så att vi har det så fort som möjligt. Stort tack till dem! Det hade varit lite tufft för oss att flytta in med helt obehandlade golv…

Ett mms från svärfar

DSC00004

Det ryker i skorstenen! Ser faktiskt hemtrevligt ut, i synnerhet som snön har lagt sig här uppe. Skorstenen är en modulskorsten som klätts med gammalt murtegel och getts en traditionell utkragning. Alla stegar som krävs på ett tak känns hyfsat diskreta, vilket är skönt. Några snöräcken behöver vi inte på grund av takets branta lutning. Det enda som jag väl känner sticker ut lite är ventilationsgrejerna som syns till vänster om skorstenen. Stos, rör och hattar är dock handgjorda av den lokala plåtisen, så där får man väl kanske ett pluspoäng?

Jag är kär i vårt hus!

DSC_0580
Vi har vatten! Olov håller på att fylla systemet allt eftersom. Vi har radiatorer där det ska finnas radiatorer, skorstenen är godkänd och det ska proveldas och testköras nu till veckan.

Jag åkte på en visit till huset igår, eftersom det är sisådär en och en halv vecka sedan jag var där sist – har hunnit med att åka hem till Piteå, legat däckad i en förkylning samt förvärra den senare lite med en vaccinspruta – för att kolla läget. Jag kunde bara konstatera att jag blev förälskad. Jag tycker att jag är bra på att visualisera, föreställa mig hur någonting ska se ut, men en del saker har blivit så mycket bättre än vad jag trodde. Låt mig ta med er på en rundvandring i Karl-Eriks i slutet av oktober 2009:

Förstugan och hallen
Det första man kommer in i är den nybyggda förstugan. Än så länge består golvet av cement, den gamla ytterväggen skjuter in i rummet framför trappen, stympad och till synes utan syfte. Så småningom ska den byggas in i en trappskrubb, en liten hallgarderob, och golvet kommer att beläggas med ett klinker. Jag och Olov har försökt få tag på äkta golvskiffer. Det har varit mer eller mindre omöjligt, så det blev som det blev med det.

Här inne i förstugan är väggarna klädda med en stående slätspont i varierande bredder från Veckebo såg & hyvleri. Samma slätspont återfinns i taket. Medan taket är målad i matt emulsionsfärg från Allbäck har vi målat väggarna i en ljusgrå äggoljetempera från Ovolin. Hallen, som hade befintliga väggar vi var tvungna att utgå ifrån, har tapetserats med ett vanligt tapetpapper och har målats i samma färg. Här är tanken att vi så småningom ska måla upp schablonen vi hittade i kammaren. Inne i förstugan och hallen har vi också spikat upp en låg brädbröstning. Jag kallar det ”sparkbrädor”, det känns väldigt praktiskt att ha i en hall så slipper tapeterna bli slitna det första som händer när man flyttar in. Bröstningen är målad i en mörkare grå äggoljetempera. Dörr- och fönsterfodren kommer att målas i samma färg.

Mitt mellan trapphus och hall står den, som en anakronistisk klenod: den fernissade femtiotalstrappen som vi har återanvänt. Här vet vi inte riktigt hur vi ska göra, om vi ska bygga in den eller inte. Vi ska känna efter hur vi vill ha det, när vi har flyttat in. I övrigt finns de gamla dörrarna kvar, förutom till kammaren där vi var tvungna att måttbeställa en dörr.

Vardagsrummet
DSC_0575 Vardagsrummet utgörs av delar av det gamla storköket. Vi valde ju att behålla delar av den nygamla planlösningen från femtiotalet, för att få in en toalett på nedervåningen. Rummet är långsmalt och ett av de mer välbevarade i huset – väggpanelen består av en bredare fasspont från tjugotalet någon gång, takpanelen är en smal och något mer sentida fasspont. Vänner och familj, Olov och svärfar, har gjort ett hästjobb med att målartvätta, slipa, skrapa och spackla igen spikhålen från masoniten. Nu i dagarna målas väggarna i Allbäcks vaniljgula linoljefärg. Den nya väggen ska tapetseras med tapeten ”Nora” från Sandbergs – vi hann precis beställa den innan den utgick (sådan tur hade vi inte med tapeten vi hade tänkt oss till sovrummet, vilket fortfarande grämer mig). Golvet är en bred variant från Baseco som ska såpskuras innan vi flyttar in. Fönstersnickerierna har målats i en ljust grå blandning av grön umbra i vitt. I det här rummet blir det en del speciallösningar, som kommer sig av att huset har satt sig och att tidigare husägare har anpassat huset efter sättningarna, som ska bli roliga att visa.

Köket
Även fast det ser ganska färdigt ut vid en första anblick – fönstren är färdigmålade i havregrått från Allbäck, det är tapetserat och panelat och färdigt med det mesta – så är det mycket kvar att göra här inne. Vi väntar fortfarande på delar av köksinredningen; på övervåningen ligger luckor och är halvt om halvt färdigmålade. Medan ugn och häll redan har levererats – valet föll på en antracitgrå ugn från Smeg – men än dröjer det några veckor innan vi får hem diskbänken, som vi har måttbeställt från ett Skellefteåföretag.

Roliga detaljer: fönstren har mässingsbeslag liksom ugnen, så ”mässing” blir lite av ett detaljtema. Vi har köpt spisstänger från Gysinge i mässing, som kommer att sättas upp under köksskåpen för att kunna hänga upp diverse prylar. Utöver det vill jag ju ha skåpbeslag i mässing från Byggfabriken. Återstår bara att se om maken går med på det. En annan rolig detalj, som är en av de saker jag är kär i, är porslinsströmbrytarna vi har valt att sätta upp kring arbetsbänkarna för att matcha kaklet. De är underbara.

Tvättstugan
Grå plastmatta och vita väggar låter väl inte speciellt roligt, kan tillstås. Men med inredningen från IKEA på plats – skåp och bänkskiva i björk och porslinsho – ser det riktigt fräscht ut. Vi satsade på en lättskött och praktisk tvättstuga mer än att den skulle passa in på något sätt – men så småningom kommer vi att sätta upp husets enda överskåp här inne för mer förvaring. Nu väntar vi bara på att få sätta dit torktumlare och tvättmaskin, som vår leverantör av någon anledning hade glömt att beställa.

Toaletten uppe
DSC_0576 Det ser helt fantastiskt ut. Det är min favoritplats för tillfället. Jag älskar golvet – ett schackrutigt klinker från Höganäs (”Chrome”), som är halvmatt. Frisen består av en halv svart platta och klinkret är satt på diagonalen. Duschhörnan är kaklad med ett vitt standardkakel, 10 x 10 cm. Det ser riktigt, riktigt bra ut och det ska bli spännande att se med boaseringen och inredningen på plats (här har vi valt IKEA, möbelserien ”Freden”).

Än så länge är det alltså kvar en del arbete, men redan nu kan man se hur bra det kommer att bli. Även om jag (ja, eller rättare sagt, vi) går omkring med örnögon och petar i detaljer som vi inte kommer att tänka på när allting är på plats. Jag LÄNGTAR efter att få bort allt papper på golvet och börja städa upp – jag har faktiskt inte fått se ett endaste golv utan att det varit täckt. Jag LÄNGTAR efter att få flytta in saker och inte minst att få börja piffa med alla de lampor och inredningsdetaljer jag har sparat på mig under de senaste två åren med tanken ”den där skulle vara fin där…”.

Något som börjar likna ett hem?

DSC_0552

Ni får ha överseende med de sporardiska blogginläggen. Det är inte lätt att hinna med när man knappt hinner med allt annat man ska och borde och måste göra när man har en och en halv månad kvar till beräknad förlossning, två veckor kvar till flytt och gud vet hur många veckor kvar till beboeligt hus. Ibland känns det oöverstigligt, andra gånger genomförbart. Lyckligtvis brukar jag och maken vara växelvist positiva och negativa och kan därför uppmuntra varandra rätt bra.

DSC_0546Vi har hunnit så långt så att allt grundarbete är färdigt. Vi har golv överallt, där det ska vara trägolv – det saknas bara klinker i förstugan. Vi har tak överallt, majoriteten av dem är färdigbehandlade. Innerdörrarna – majoriteten är gamla dörrar vi har inhandlat för ändamålet, vid sidan om en specialtillverkad dörr med väldigt udda mått – har satts in. Det är gipsat, skivat och fixat där det behövs. Vi har till och med lyckas komplettera den handhyvlade pärlspontspanelen i kammaren. Vår byggare Sven-Åke konstaterade en dag att han hade ”något liknande liggande”; och det var mycket riktigt en handhyvlad pärlspontspanel med hyvlad mittenpärla. Måtten stämmer inte riktigt överens och det syns att det är skarvat, men det smälter in riktigt bra.

DSC_0570 Ibland kan jag önska att vi inte hade valt att handmåla i princip överallt. Det är inuti köksskåpen, vid sidan om vitrinskåpen, vi har bett snickaren att måla. I övrigt är det vi som står för allt. Det hade varit skönt och bekvämt att sätta upp färdiglackerade foder till exempel… men naturligtvis inte riktigt så snyggt och inte heller den känsla vi är ute efter.

De rum som i princip är färdiga är i dagsläget tvättstugan, som har blivit mattbeklädd, och vars IKEA-inredning står ihopskruvad i vårt blivande sovrum samt en del småjobb för rörmokare och elektriker. Det nybyggda sovrummet/gästrummet är färdigtapetserat och färdigmålat, kvar att göra där är listning och golvbehandling (färgad fernissa) och att installera radiatorer och strömbrytare. Övre toaletten är snart färdigklinkrad och -kaklad, återstår bara att installera sådana saker som toalett och dusch… Köket? Är på gång. Diskbänken har vi måttbeställt och kommer om några veckor. Stommarna har börjat levereras, kyl och frys står ute i ladugården och väntar, ugn och spishäll levererades häromdagen… Återigen en del jobb för VVS:are, elektriker och plattsättare. Tapeterna har vi satt upp, fönstren och panelen är färdigmålade – det ser ut att vara perfekt färgavstämt med tapeten till och med. Där är det nog som allra mest jobb att göra och det får väl anses ett av de viktigaste rummen för att vi ska ha ett fungerande boende. Vardagsrummet, som jag nog var mest nojig inför ifall vi skulle kunna fixa det, är inte så långt borta. Tak och väggar ska målas, men så mycket mer än så krävs faktiskt inte för att vi ska kunna flytta in soffan…