Vi gör ett besök i huset i juni 2007… Vi börjar i hallen. Här finns en illröd fondtapet (en likadan fast knallblå finns i den övre hallen), spräcklig linoleummatta från Forbo och – förstås – de vackra trapplisterna som fanns nästan överallt i huset.
Den som följt bloggen ett tag vet om att vi blev besvikna när vi rev bort linoleummattan. Det fanns ju inget annat än råspont där under. Det dumma var dock att vi hade tittat där de gjort om en del av köket till hall, och där fanns förstås inget gammalt golv. Det upptäckte vi lite senare, när det började bli dags att blotta grunden. Det gamla golvet syns på bilden ovan, liksom vår fina trapp, den grönmarmorerade ledstången och den mer eller mindre skabbiga väggen.
Vidare till badrummet. Inte heller så fräscht kanske? Svärfar och maken slet ihjäl sig för att få ner och ut den gigantiska varmvattenberedaren som skymtar ovanför badkaret.

Vardagsstugan hade byggts om till ett parallellkök i funkisstil som syns här till vänster, och ett allrum. Det enda överskåpet älskar jag faktiskt och det står ute i ladugården i väntan på att bli ommålat och få återanvändas i tvättstugan. På motsvarande sida, mot kammaren, stod en köks-Nora och en spis. Och på andra sidan väggen: ett furumonster med dekornitar fastsatta på spikskallarna.


Några bilder från andra våningen:

Från vänster: hallen med vårt sovrum rakt fram och klädkammaren till höger. Under klädkammardörrens släta skal gömmer sig en fin spegeldörr. Rakt till höger (ur bild) är dörren till kammaren uppe. Längst till höger syns Holgers rum, lilla kammaren. Platsbyggda masonitgarderober och smalt, lackat trägolv och tydlig femtiotalskaraktär.
Stora sovrummet uppe, även kallat ”finrummet”. Här sov Edvin och här fick gästerna bo. Trapplister i taket, precis som överallt annars i huset, men i övrigt känns socklarna och fodren lite äldre. De är släta, lätt avrundade i formen, och känns inte massproducerade. Ingen vet när detta rum inreddes riktigt.





3 kommentarer
Kul att se ”före”…
Oj! Vilken spis!
Den ska ni väl behålla!!
/Astrid
Astrid: Nej, det ska vi faktiskt inte. :) Inte i huset i alla fall, den slängs naturligtvis inte bort. Det är en vattenmantlad kökspanna som är tänkt att kopplas till ett vattenburet system, så den är stor och väldigt otymplig! Eftersom vi har de äldre järnspisarna ståendes i lidret kommer vi att använda en av dem istället, en liten kamin med kokplatta som har stått i kammaren.
En trackback
Tillbaka till inlägget…