Jag vill börja med att tacka för alla fina lyckönskningar!

Någonting vi tycker är fantastiskt med den plats vi ska bo på, är att det är så oerhört rikt fågelliv där. Vi har ladusvalor som bygger bo i lagårdsporten och gör luftburna saltomortaler runt huset. Staren uttryckte sitt missnöje med att vi byggt igen hennes bohål (som fanns på vinden). Sädesärlan trivs i blåtrybuskarna medan hackspetten trivs med att förflytta sig från punkt till punkt runt tomten – favoritställena är rönnen, sågen, brunnen, bråteshögen och ladugården – och kväka på oss. Skygg är den inte, men mycket vacker. Och dessvärre också ett otyg, om man tittar på bagarstugepanelen som mest påminner om schweitzerost på sina ställen.

I vardagsrummet står den nedmonterade trappen och väntar.

I huset går saker och ting framåt. I gilla gång, tycker maken, som har ägnat åtskilliga arbetstimmar till ventilationsdragningen. Ganska snabbt, tycker jag, som inte är där lika mycket som honom och ser hur mycket som händer. Nu är övervåningens tillbyggnad i princip klar. Ja, färdig för allt underarbete och ytskikt, det vill säga. Takpanelen är uppspikad, för hand no less, i sovrummet och i lilla hallen. Alla innerväggar är uppsatta och väntar på att spacklas och slipas. När vi sedan har isolerat mellanbjälklaget kan vi släppa dit mattläggare för att börja göra färdigt. Fönstren som jag har kämpat och målat har satts upp, balkongdörren är färdigmålad på utsidan liksom den fina (och svårmålade) pannrummsdörren i fiskbenspanel.

Jag var i Piteå och hälsade på därhemma, och i samma veva passade maken på att hämta locktaket som ska sättas upp i köket, liksom våra upphyvlade golvsocklar och taklister och fodren vi bestämt oss för på över- och nedervåningen. Locktaket kommer att bli min första prioritet nu. För att vi ska kunna isolera golvbjälklaget ska det vara på plats, och innan dess bör det vara shellackerat och åtminstone målat ett varv.

Färgfrågan har naturligtvis ställts lite på sin spets i och med graviditeten. Som gravid ska man undvika organiska lösningsmedel då detta kan leda till fosterskador. Jag har trivts med att jobba med Gysinges färger, men den är oerhört svårstruken när den är oförtunnad. Och den matta linoljefärgen, som vi hade tänkt oss att måla taken med, innehåller stora mängder lösningsmedel. Valet föll istället på Allbäcks enfärgssystem, det vill säga, det krävs ingen förtunning av färgen. Den är väldigt lättstruken och skön att jobba med, och kulörerna är vackra. Vårt vardagsrum kommer att bli vaniljgult, medan köket ska förses med tapet från Sandbergs, salviagrön panel och havregrå köksinredning. Valet föll även på Allbäck vad gäller takfärgen. Deras produkt ”Linus på väggen” är matt, kan användas som limfärg och är så vänlig mot såväl kropp som miljö att det vid förtäring har ”laxerande effekt” men inte mycket mer. Sådant gillar jag, som såväl allergiker och blivande mamma. Ytterst sympatiskt var att vi fick en generös rabatt på vår beställning också. Sådant gillar jag, som konsument.

De besök vi får ut till huset – bland annat min systerson här bredvid, som hade omåttligt roligt när han kutade omkring på gården – säger ungefär samma saker. ”Vilket projekt!”. Och: ”Ska ni verkligen flytta in i september?”. Ja, vi undrar vi också ibland. Men nog ska det gå, på något sätt.